Darkangel

OK ska snart gå och mysa men eftersom jag egentligen fortfarande mår illa över min före detta chef ska jag skriva lite mer om honom.

Jag kommer ihåg när han gick en chefskurs. Alla nya chefer fick gå chefskurser. Mycket ambitiös kurs dessutom, att sitta av tiden var inte att tänka på. Företaget såg mycket seriöst på chefsutbildning.

Som en del av kursen så ingick det ett frågeformulär där han fick svara på frågor om sig själv. Om han var lyhörd, kunde ta och ge kritik utan att såra andra. Om han lyssnade, någonsin gav beröm när någon gjorde något bra. Den vanliga typen av frågor på den här typen av kurser alltså.

Alla frågor besvarades noggrant och ärligt. En mentor gick igenom svaren och kollade att han inte satt och flummade med frågeformuläret.

Men sen kom ju den alldeles underbara delen! Samma frågeformulär skulle delas ut till alla anställda i hans sektion.

Jag tror aldrig att vi haft ett så engagerat sektionsmöte. Att få kasta sig över den enkäten var som en våt dröm för alla "chefströtta".

Resultatet sammanställdes och sen kom diskussionen igång. Det visade sig att vi inte var särskilt överens med vår chef. När han tyckte att han var lyhörd tyckte vi att han aldrig lyssnade. När han tyckte att han kunde ge och ta kritik på ett bra sätt tyckte vi att han krossade personalen med sin kritik. Osv.

En enda fråga var vi alla överens om! Han gav aldrig beröm när någon gjorde något bra. Det tyckte han själv och det tyckte sektionen också.

När vi frågade hur han tänkte när han aldrig gav beröm så skrattade han bort frågan. Svarade nåt i stil med att;

Ja så kan man ju också tycka. Apropå feedback till personalen.

Däremot tyckte han om att få beröm. Jaha? Konsekvent? Nej inte precis. Men han var nöjd. Tänkte inte ändra sig heller. För den delen ingick visst inte i chefskursen.

Att han är hundhatare gör naturligtvis också att han för evigt hamnat på min svarta lista.

Fortsättning följer senare.