Darkangel

Jag frös hela kvällen efter mitt graciösa fall ner i vattenpölen.
Men det fixade sig med hjälp av sprit och sömn. Okej, nu överdrev jag lite.
Glögg, ett avspänningspass och mitt varma duntäcke fungerade. Om man ska vara petig.

När jag låg i vattenpölen och inte kunde ta mig upp själv så tänkte jag att det här fixar sig.
Bara min granne är så vänlig att han hjälper mig upp.

”Ska jag hjälpa dig upp?” Frågade grannen efter en evighet.

Nejdåförfan, låt mig ligga här och rulla runt i vattnet, svarade jag. Inte.

”Ja tack”, var mitt artiga svar.

När jag kom upp på fötter var jag förstås blöt. På ena sidan av kroppen. Den sida som jag graciöst rullade ner på. Vantarna var genomblöta. Jag hade vatten i ena kängan.

Men inte en enda fläck på min ljusgrå jacka.
Det är typiskt mig.
Jag kan ramla i en pöl med vatten och lera och kliva upp utan en enda smutsfläck på kläderna.

I bilen har jag alltid en väska med kläder. Det har jag skrivit om förut på bloggen.

En stor väska som rymmer precis allt. Handduk och necessär. Underkläder, tröjor, byxor, vantar, mössor… det var ju bara att byta kläder lite snabbt.

Just ja.

Väskan står i min bil.

Vi hade grannens hyrbil.

Fan!