Darkangel

Äntligen fredag! Nu är det dags att njuta av livet igen.
Ingen städning i dag. Ajajaj, vad jag har ont i ryggen. Ont i nacken. Träningsvärk kanske?
Men när träningsvärken sitter i huvudet då är det dags att ta en paus. Jag orkar inte med den här typen av projekt. Ska vila i minst fem år igen.

Jag skriver ofta om att jag trivs på hotell och nu är det hotellkänsla hemma. Jag hittar ingenting.
Brukar inte vara något problem när jag bor på hotell för då vet jag att allt är annorlunda möblerat jämfört med hemma. Men nu är jag hemma och då blir det problem.

Jag hittade inte telefonen när den ringde i morse. Jag är så van vid att den finns på sin vanliga plats att jag bara sträckte ut handen för att rycka åt mig mitt headset. Fanns inget headset där. Ingen telefon överhuvudtaget. Jag måste kliva upp för att svara i telefonen. Jag vet inte om jag vill ha det så. Är jag lat då?
Men jag vill inte prata i telefon så mycket nu.
Jag vill absolut inte prata i telefon på morgonen.
Den som ringer och väcker mig tidigt på morgonen ska dömas till spöstraff.

Korta samtal med mobiltelefonen räcker fint.
Undantaget är när Gullefjun ringer. Men han brukar inte vara så långrandig i telefon. Så det löser sig bra.

Sen är det alla prylar som blir över.
Det är svarta sopsäckar som gäller igen. Ner med alla fungerande prylar i sopsäckar.
Får sortera senare. Inte nu. Utan senare. Vilken dag som helst. Sen sälja allt på Tradera?!

En sopcontainer som ställs nedanför balkongen känns som ett bra alternativ. Men det är ju fungerande prylar. Så det får väl bli Tradera. Tror jag.
Tycker bara att det är tröttsamt att fylla förråden med saker som senare ska säljas.

Jag vill bara bli fri från eländet. Det ska gå fort.

För snart är det dags att börja med städningsprojekten i sommarstugan. Sweet Jesus!

Har köpt en ny dammsugare också. Den ska användas. Bara det inte blir för överdrivet. Jag vill inte städa så här varje vecka.

Nu måste det sluta snöa så att jag får tillbaka mitt liv.
Jag måste komma ut i friska luften annars städar jag ihjäl mig.

Det som började som en makeover av arbetsrummet har nu blivit ett jätteprojekt som omfattar halva huset. Åtminstone känns det så. För jag är redan trött.

Nu ska möbler flyttas. Det är på den nivån nu.

Det är inte optimalt att flytta ut möbler från huset när det är snöstorm och ishalka på gården.
Men så fort det blir fint väder igen kommer jag att tröttna på städningsprojektet. Lika bra att allt görs nu. Problemet är väl att jag inte kan göra allt själv. Bära möbler nerför en trappa, ut på gården och uppför en vindstrappa klarar jag inte ensam. Så nu måste omgivningen plågas.

Jag vill vara arbetsledare under den här delen av min vårmakeover. Peka med hela handen och dirigera omgivningen. Men det kan jag ju drömma om.

Jag har köpt så fina blommor. Nya blommor i glada färger som passar i mina välstädade Ajaxdoftande rum. Några nya fina ytterkrukor i vårens härliga färger fick slinka med också.
Och en fräsch bukett tulpaner i blandade färger.

Jag tänkte göra något fint blomarrangemang nu före påsk.
Det finns hur mycket som helst att välja på i blomsteraffären.
Jag gick runt och tittade idag för att få inspiration. Kvinnan som jobbar i affären snodde ihop fina påskarrangemang hur snabbt som helst. Färgglada blommor i en fin skål, några kvistar och lite pynt. Enkelt men mycket effektfullt. Och mycket dyrt!

Så därför tänkte jag fixa något själv. Idag fick jag kortslutning i hjärnan av alla valmöjligheter. Jag behöver mer tid och mer inspiration.

Har ni några bra tips?

Nästa punkt på min städlista är att byta gardiner.
Har letat några favoritgardiner och idag hittade jag dom längst ner i tvättkorgen. Jaha!
Ska tvätta dom i morgon och sen är det dags att använda mitt nya strykjärn.
Har jag tur är det någon annan som vill testa nya strykjärnet. Finns folk i min närhet som gillar att stryka.
Vi gör ett arbetsbyte. Jag tvättar gärna. Och får hjälp med strykningen.
Visst är det en bra arbetsfördelning!  Att tvätta är ju ett smörjobb! Tvättmaskinen arbetar ju själv. Kan fylla hur många tvättmaskiner som helst bara jag slipper att stryka tvätten sen.

Sen jag fick så här ont i nacken så undviker jag helst att stryka kläder. Hoppas, hoppas att jag får lite hjälp.

Det gäller att hålla vikten nu. Inte gå ner för mycket i vikt.
Man kan ha problem med den saken också. Tro mig!
Min ring sitter så löst på fingret att den nästan ramlar av.

Alla kläder är för stora. Jag vill inte shoppa kläder nu. Känner ingen inspiration i vintervädret.
Men jag måste väl ha på mig byxor när jag går ut. Tror nog det. Blir lite kallt annars.

Gärna byxor som passar i storlek. Det är så besvärligt när byxorna hasar ner så att jag kliver på dom och snubblar hela tiden.

Så favoritfiket får det bli. Först lite mat. Sen en bakelse till efterrätt.

Det snöar för tredje dagen i rad. Åh, vad skönt det är med snö. Som jag har längtat efter mer snö. Ja, jag är ironisk.

Försöker att gilla läget.

Kan inte klaga på konditionsträningen utomhus nu.
Att pulsa i snö med liten lapphund är helt okej träning. För mig.
Det är värre för hunden. Mumma ska inte gå så mycket i djup snö. Hennes armbåge mår inte bra av det. Att ta sig fram i tre meter höga snödrivor är tufft för hundens korta ben.
Jag kanske överdrev lite där. Snödjupet är nog bara två meter… En halv meter…?
Och Mummas ben är inte så korta. Måste vara värre för taxar.

Det känns som jag vadar genom minst tre meter höga snövallar överallt. Utom där traktorn har plogat då. Vi har naturligtvis plogbilar som röjer bort snön på vägarna.
Men det är känslan som räknas.

Det är svårt att gilla läget märker jag.

Kanske ska åka till favoritfiket och muntra upp mig lite med en bakelse. Är ju flera dagar sedan jag var där.
Jävla snö!

Jag gissar att det är min nya bok som är mer lockande än fortsatt städning.

Började läsa boken tidigare idag men då somnade jag direkt. Slocknade som ett ljus. Behövde nog den sömnen!

Nu kan jag läsa böcker hela natten. Eller titta på tv.

Jag är väldigt positiv nu.

Vilken lycka!

Vårstädningen på bloggen inspirerade mig att börja en vårstädning hemma i arbetsrummet.

Jag har en bokhylla som börjar bli rejält tyngd av böcker och papper av allehanda slag. Om hyllan lossnar från väggen kommer den att falla ner på arbetsbordet. Då krossas min dataskärm. Det vill inte jag vara med om. Det kanske är mer sannolikt att väggen rasar ihop först men jag tar inga risker.
Känns bra att rensa i röran. Även om jag struntar i Feng Shui.
Men nu är det dags att göra en paus i städningen. Det är så varmt i rummet att jag får vallningar.
Är jag allergisk mot städning? Nej, det är varmt i rummet.
Och jag är less på städningen. Det får räcka nu.

Får fortsätta i morgon.

Dags för något seriöst.

Det var längesedan jag hade en så här lugn och ledig dag.

Det känns ovant.

Kan visst göra vad jag vill nu när det är snöstorm ute.
Skönt!

Väldigt grön blogg nu.
Vårkänslor?
Jag har ändrat i stilmallen.

Mumma ser tveksam ut.

Jag är bättre i huvudvärken nu.
Behövde lite vila och tar det lite lugnt någon dag till.

Men sen räcker det va? Jag kan ju inte vila resten av livet.

Jag har susat runt i blogghuset och försökt uppdatera mig.

Oj, vad det händer mycket på några dagar. Jag blev nästan yr av att försöka hinna med allt!
Hmm…
Skulle jag ta det lugnt någon dag till?

Tack för alla fina kommentarer!

Jag har läst det ni skrivit men tagit det lite lugnt med bloggandet själv.

Ni är verkligen underbara! Som skriver uppmuntrande kommentarer. Peppar mig med goda råd. Och retas lite vänligt med mig.

Vet ni att ni är underbara?

Ja, nu vet ni det!

Jag har huvudvärk igen. Haft huvudvärk sedan helgen och det blir inte bättre.

Det är ingen ny sorts huvudvärk utan bara den gamla vanliga välbekanta värken.

Jag försöker hålla mig från datorn. Det har inte precis hjälpt men…

Jag försöker få en liten lugn stund hemma. Jag vill läsa en spännande bok. Titta på något tv-program som jag spelat in. Läsa bloggar.

Har inget större behov av att gå ut på långpromenad idag.

Det blåser kraftigt ute. Känns som jag är mitt i en orkan. Och det är en stor överdrift. För så farligt blåser det väl inte. Det är bara jag som avskyr storm. Det är nog det enda oväder jag avskyr så totalt att jag kan vägra att gå på någon längre promenad.

Jag gnäller över att det är för kallt på vintern. Eller för varmt på sommaren?!

Klart jag klagar på vädret. Vem gör inte det ibland?

Men jag missar ändå aldrig hundpromenaderna. Vi går sju dagar i veckan...
...365 dagar per år. Utom när det är storm då. Kanske bara blir 364 dagar per år.

Jag har dåligt samvete över att jag inte kommer iväg till gymmet för att träna.
Okej för den dåliga disciplinen på det området. Har tydligen ganska bra ordning på andra områden.

Med tanke på min allmänna trötthet så är det nog inte fler aktiviteter jag behöver. Inte när det gäller träning i alla fall.

Halka och storm är en fin kombination. Ojoj så långt vi kan halka iväg på bara några minuter.

Ska jag sätta ett litet ankare i svansen på hunden? Så att hon inte blåser bort från mig.

Ett större ankare på mig kanske?

Sen undrar jag över varför jag inte kan sova på natten. Hahaha!

Det är ju då det blir lugnt. Om det inte stormar förstås.

Kan det inte bli natt snart!

Jag har skrivit ner hotellhistorien. Men inte publicerat den.

Jag märker att det inte blir någon rolig historia. Inget man direkt skrattar åt.

Snarare en lite sorglig och sjaskig historia.

Så ser ju livet ut ibland.

Men jag vill fundera mer först.

Till er tålmodiga läsare som väntar på just den storyn kan jag bara säga:

Vänta inte.

Nu ska jag skriva om andra saker.

Frontförkortning bakåt?

Nej, jag laddar inför kvällen.

Jag brukar vara pigg på fredagskväll. Nu har jag fortfarande huvudvärk.

Eller också får ni fråga mig.

Personligen gillar jag böckerna.
Mycket!

Nu ska jag rymma några timmar. Med hunden.
Mumma vet inte om det ännu. Ingen annan heller.
Utom ni som läser mig då.

Om jag ska vara ärlig så har jag tider att passa idag. Jag ska uträtta ärenden.

Det är strålande sol ute och jag har ingen lust att passa tider.

Men vem har egentligen lust att passa tider? Vi gör det ändå.

Jag knyter ihop trådarna från föregående inlägg när jag är tillbaka.

Om inte Jack Bauer kommer i vägen i kväll också.

Jag skulle bara sitta vid datorn en liten stund. Nu har det gått alldeles för många timmar.

Var samma sak idag. Jag skulle gå en kort promenad.
Träffade så många trevliga hundar och hundägare ute på promenaden att jag kom hem en halv dag senare.
Nej, vi körde inte hundtricket.

Det jag skriver om promenaden påminner förresten lite om när jag bara skulle åka och handla.
Och istället hamnade på hotell och kom hem ett dygn senare.

Men det är en annan historia.

Nu har jag faktiskt så ont i foten att jag inte längre kan sitta. Låter det konstigt?

Det är faktiskt helt sant. Jag berättar mer om det senare.

Jag ska klappa min hund i stället.
För Mumma är fortfarande skendräktig. Och jag kan locka upp henne i sängen och gosa med henne hur länge som helst.
Om någon vecka så är den perioden över. Då kommer hon att tro att jag är galen när jag vill att hon ska ligga på min arm och bli klappad.

Så jag passar på och njuter lite till.

Liten uppdatering om mina problem med Sjögrens syndrom.

Jag har problem med värk. Förstås. Just nu överallt.

Jag har problem med ögonen. Förstås. Ögonen blir så torra att jag får sår på hornhinnorna. Och det gör ont. Kan jag berätta.

Någon gång ska jag lägga in ett foto så ni kan se hur stora mängder ögondroppar jag förbrukar just pga Sjögrens syndrom. Enorma mängder!

Det är en lite speciell medicin.

Den används faktiskt för att behandla malaria. Jag har ju inte malaria. Just nu. Kan säkert få. Någon gång.

Men den används också mot vissa reumatiska sjukdomar. Inte så dum. Ibland.

Medicineringen brukar följas upp även om biverkningarna inte är så dramatiska som man förut trodde. Den kan påverka ögonen.

Sen kan man förstås må illa, få ont i magen m.m. Alla vanliga biverkningar.

Det är kanske inte så dumt med en tid hos läkare ändå.

Fast jag vill ha några nyheter. Inte gammal skåpmat.

Vill jag prata av mig så gör jag det hellre med andra. På bloggen kanske?

Det har varit några lätt kaotiska dagar.

Blandat med härligt vilsamma promenader i solen.

Stressen beror inte för några stora problem. Utan bara småsaker.

Jag har löst ett problem och sen har två nya uppstått.

En dag så försökte fem personer lösa ett problem med en tv-apparat. Jag behöver nog inte förklara...

Just när diskussionen är som mest högljudd så ringer min mobiltelefon.

Det är en kvinna som ringer från sjukhuset. Jag var så stressad att jag knappt hörde vad hon sa men gick undan och försökte profylaxandas.

Hon sa något om att hon hade en tid åt mig på sjukhuset.

Ja, vi har fått extra läkare så vi tänkte att du kunde komma på en kontroll, säger hon.

Kan du inte ringa till någon som är sjuk, är min första tanke.

Jamen, vad fan. Allt kändes så absurt.

Med mina problem med Sjögrens syndrom ska både reumatologspecialist och ögonspecialist på sjukhuset vara inblandade. Vårdcentralen är också med på ett hörn.

På två ställen fungerar det alltid. Det tredje däremot…
Man kan ringa och vara närmare döden utan att få komma dit.
Nu finns det plötsligt en tid fast jag inte vill komma dit.

Jag försöker hitta en bra ursäkt men piper tillslut att jag inte har råd! Hahaha! Det var nog jordens mest lama ursäkt just då.

Du kan få en faktura, säger kvinnan bestämt i telefon. Hon var värre än en telefonförsäljare.
Ska vi säga klockan 14 eller 15?

När profylaxandningen fungerade och jag fick syre igen så insåg jag att det är enklast att tacka ja till en tid på sjukhuset.
Jag kan alltid skicka mail och ändra tiden. När jag har kollat schemat närmare.

Däremot är det makalöst dumt att tacka nej bara för att jag är stressad just när telefonen ringer.
Kvinnan sitter bara och ringer efter en lista. Bättre att hon får fortsätta med det.
Dom flesta patienterna blir nog glada över att få en tid.

Jag är trött. Borde sova en vecka. Men är nog pigg i natt igen. Brukar ju vara så.

Mumma är tröttare. Hunden har lekt med hundkompisar idag. 

Bloggen är tröttast. Så fort jag publicerar en bild så kickar Blogsoft ut mig.
Jag blir så... trött?

Jag får fortsätta senare.
När alla vilat.

Nu blir jag störd av människor hela tiden.

Min lata lördag är plötsligt planerad av andra. Det var då själva f*n.

Det går inte att vara hemma och vila. Jag måste åka bort för att få vara lat.
Det här låter konstigt... men…!

Jag vill bara ta det lugnt hemma. För en gångs skull.

Ah, vad jag blir trött!

Är det dags att skriva om något annat än Mumma och mina sjukdomar? Det är det säkert.
Jag fortsätter nog med samma ämnen ändå. Jag är sällan originell.

Men en ledig och lat lördag vill jag ha idag. Helst ska dagen avslutas med sex.
Det skulle fungera bra med sex vilken tid som helst idag.
Just nu, kanske?
Nja, det ser lite tomt ut i omgivningen. Inga hugade spekulanter. Dom står inte i kö precis.
Får väl avvakta lite då.

Nu när jag missade fredagsmyset med Honey så kan gärna lördagskväll få bli just den här kvällen jag längtar efter.

Var tog fredagen vägen?

Jag ligger lite efter…

Dags att jag sover lite?

Nej, jag ska kolla på Jack Bauer först. För jag spelade naturligtvis in avsnittet. Ingen idé att försöka lura någon.

Fredagen alltså!

Allt är fortfarande fantastiskt. I största allmänhet.

Min hund är alltså skendräktig. Hundar kan bli det!
Mumma fyller snart sju år, den 25 mars, och hon har varit skendräktig två gånger per år sedan hon var unghund.
Mumma är min fjärde lapphund.
Den första lapphunden köpte vi 1979. En mycket vacker dam som hette Bella. Alla tikar jag har haft har varit skendräktiga. På Bellas tid fick vi hundägare ofta rådet att gömma alla pipleksaker och gosdjur för att skendräktigheten skulle gå över snabbare. Ge hunden lite mat och mycket motion var andra tips.
Jag lyssnade på experterna, gjorde som dom sade och hade en hund som var så skendräktig att jag blir helt matt när jag tänker på det. Bella ville inte gå promenader. Bella ville bara vara hemma.
Att släpa 18 kilo lapphund på långa promenader känns otroligt dumt nu när jag tänker på det.

Nu har väl experter på området hundar tänkt om. Slappnat av lite. Råden varierar naturligtvis beroende på om tiken blir orolig och verkar bli stressad över att hormonerna rusar i kroppen eller om det är lugnt.

Mumma är en lugn, trygg och harmonisk hund i alla sammanhang. Även nu!
Hon är mamma Mumma när hon är inomhus, särskilt på kvällen.
Men på promenaderna är hon precis som vanligt.
Vi gick till en strand igår och hunden fick glädjefnatt över att få komma dit. Hon toksprang över hela stranden och letade spår, skällde på några fåglar högt uppe i skyn.
Vi lekte i sanden och snön och jag blev överlycklig bara av att se glädjen hos min vackra hund.
Jag borde leka mer!

En sak är dock annorlunda med Mumma nu. Hon är extra klappvänlig. Normalt så får jag klappa henne en stund men sen tröttnar hon och går därifrån.

Nu kan jag sitta i timmar och klappa hunden. Smeker hennes mjuka och lena hundpäls.
Håller i hennes fina små tassar.

Det är kvalitetstid!

Ytterligare två valpar har hittat till oss. Är nu totalt fem valpar hos Mumma.
Nu är dom inte längre bara gula. Valparna har alla möjliga färger.
Vilket betyder att Mumma inte bara har dålig smak när det gäller pappan till valparna utan också dejtar flera hundpojkar.
Ack, vilken hund! Jag trodde ju att min lilla prinsessa hade bättre smak än så.
Men här finns det inga gränser.

Dags för veckans Tjejsnack.

Är för rastlös för att sova. Så inga Stilnoct ännu.
Jag vill svara på kommentarer först. Jag ligger efter. Visst får jag prestatiosångest när jag inte svarat på alla kommentarer. Jadå!

Men somnar jag vid 6-tiden på morgonen så är det bra. Sen kan jag sova till klockan 10.

Jag sover gärna på eftermiddagen. Eller tidig kväll snarare.

Eric och Red Forman hade verkligen en hård dag i senaste avsnittet. My god!

Serien får vara mitt avslut på ”arbetsdagen”.
Efter avsnittet somnar jag nästan varje kväll. Sover någon timme och är helt slut när jag vaknar!
Det är trögt att vakna igen.
Men efter ett tag kommer jag igång. Och nu mår jag bra! 
Kan njuta av kvällen och natten när allt är lugnt och tyst här hemma.
Att ta en middagslur så sent på kvällen är ingen hit om man vill somna som ”normala” människor. Sovexperterna skulle få tuppjuck. Men jag är less på expertråd.
Och det här fungerar hyfsat för mig just nu.
Kämpar jag och håller mig vaken hela kvällen så blir jag odräglig.
Mår illa av trötthet. Får ont i magen. Irriterad på omgivningen. känner mig fysiskt sjuk.

... jag är bara trött!
Nu har min blogg tröttnat på hur jag ändrar kommentarer här och där.

När man börjar skriva kommentar i Word för att kunna ändra och krångla i evigheter kanske det är dags att gå och lägga sig.

Jag tror det!

Ska ta en Stilnoct och sova lite.
Äh, jag tar två Stilnoct så kanske jag kan passa på att städa när jag sover. Utan att jag vet om det!

Det brukar ju fungera…

Ja, nu tog batteriet slut i mp3-spelaren. Då är det definitivt dags att sova!

Dags för laddning av batterier!

Nu läser jag andras bloggar så intensivt att jag inte hinner uppdatera min egen blogg.

Jag läser mina favoriter. Som vanligt!

Dags att jag skriver några kommentarer på dom bloggar jag besökt nu, tänker jag.
Och nu menar jag positiva kommentarer. Några vänliga ord. Eller en kul kommentar.

Men då blir jag lite feg. Jag blir en riktigt stor fegis! Fortsätter att ”smygläsa” bloggarna.

För ”alla” har ju minst trettioåtta kommentarer på varje inlägg.
”Alla” skriver så bra att jag…

Ja, vadå? Ska jag sluta skriva för att andra skriver bättre?

Var kom den här fegheten ifrån helt plötsligt?

Är det bara jag som smygläser bloggar?

Dags att jag slutar med det nu.
Knappast någon som biter mig om jag skriver en vänlig kommentar.
Eller…?

En orsak till att jag blev så klarvaken var att jag fick en känsla av att jag glömt något.

Det är en mycket vanlig känsla när jag är stressad.

Det handlar nästan alltid om det jag kallar för ”administrativt arbete”.

Betala räkningar, deklarationer, fastighetsdeklarationer, försäkringar, fakturor…

Allt som har med papper, frågor, utredningar med mera. Jag hatar det här!

Alla pappersarbete växer mig över huvudet.

På alla mina tidigare arbeten hade jag bra koll på mina papper.
Fakturor, rapporter, protokoll fanns prydligt insorterade i pärmar. Jag hade ordning och reda på filerna i datorn. Det kändes aldrig som en belastning. Tvärtom. Det underlättade arbetet.

Men om jag hade bra koll på pappersarbetet på jobbet så släpper jag tydligen den biten hemma.

Här borde rensas i röran med Feng Shui.

Försöker hitta nya lätta system för att få bättre kontroll. Men ger upp efter ett tag.

Tiden jag spenderar på att stressat leta efter räkningar, deklarationer, kvitton m.m. kunde jag ägna åt betydligt roligare saker.

Då skulle jag slippa att bli så stressad över just den här biten.

För till slut fixar jag ju allt ändå. Räkningarna betalas prydligt varje månad.
Allt annat ”administrativt arbete” fixas också.

Men tänk så många nätter jag stressar upp mig över det här.

Att jag också sköter den här biten åt min ”tärande sektor” gör inte saken bättre.

Tänk att få slippa vakna mitt i natten och fundera på vad jag har glömt.

Vilken skön känsla!

Men hur börjar man?

Jag har ju provat hundtricket förut med ganska magert resultat.

Nu försöker jag med sovtricket i stället.

Så fort jag stänger datorn, släcker lamporna och bestämmer mig för att sova så blir jag klarvaken.

Nu gjorde jag tvärtom och lät datorn vara igång.
Bestämde mig för att svara på kommentarer i bloggen och fixa några andra saker.

Skulle bara göra mitt avspänningsprogram först. Lyssnade på musik i mp3-spelaren, lade mig på sängen och tvärsomnade förstås!

Vaknade av att musiken tystnade. Vände mig i sängen och försökte somna om igen direkt.
Men då hade mitt eget batteri laddats upp. Oj, så pigg jag blev.

Det är inte alltid lätt med vare sig hundtricket eller sovtricket.

Jag gillar att dricka te till frukosten.
Just idag blev det te med smaken blåbär och vanilj. Gudomligt gott!

Men tekoppen är viktig. Inte hur den ser ut. Eller vad den kostar.
Den ska vara ”god” att dricka ur.

Det här är en av mina favoriter. Lite kul design gör bara det hela roligare.

Måndag.
En bra orsak för mig att äta en god frukost. Det är en ganska nyttig frukost också. Jag gillar gröt så det här är min standardfrukost.
Det är sportlov i vår del av världen så jag dukar en bricka och myser lite. Fast det gör jag ju varje morgon.

Jag äter samma frukost varje morgon. Utom på sommaren då jag äter jag en lättare variant.

Men annars blir det samma frukost dag efter dag efter dag…

Men jag har gott om böcker att läsa. Just dom här böckerna har jag läst delar av. Det kommer alltid någon annan bok i vägen som jag vill läsa först.

Olika åsikter från kända författare och krönikörer. Jag gillar det!
Kan inte bara läsa krönikor där alla har samma åsikt som jag.
Åh, så trist det skulle vara.

Några retar sig så otroligt på personerna som skriver dom här böckerna.

Jag gillar både författarna och böckerna.
Håller med deras åsikter ibland och tycker tvärtemot ibland. Då har författarna lyckats. Håller diskussionerna igång.

En är dock en favorit.
Någon kanske kan gissa vilken?

---

Update:
Det är Jan Guillou som är min favoritförfattare!
När jag väljer bland dessa tre böcker.

Kanske ska prova att träna lite igen nu.
Istället för att bara läsa…

Bästa sättet att bli klarvaken på natten är att stänga datorn. Det fungerar alltid för mig. Jag tänkte softa och sova inatt. Tassade upp och stängde datorn och slappnade av.

Men jag försökte skotta snö förut idag och det var svårt att ligga stilla.

Träningsvärk av snöskottning är okej. Det går över.
Men när min axel värker så att jag knappt kan existera är det ingen idé att försöka sova.

Varför skulle jag kämpa med snön?

Så kommer prestationsångesten smygande ändå.

Av ingen speciell orsak alls. Eller av alla orsaker i världen.

Det här räcker inte!

En sak funderade jag på att stjäla igår. Eller åtminstone låna. Kanske ska köpa en i stället.

En rollator. Okej, nu är jag högst på töntlistan igen. Men jag struntar i det.

Jag gick med myrsteg när jag var ute igår. Det var så otroligt halt överallt.
Jag är livrädd för halkan. Att bryta benet skulle få så stora konsekvenser.
En sann mardröm!

Jag är inte rädd för fågelinfluensan. My god!

Är folk verkligen så rädda för fågelinfluensan, förresten?

Ja, vissa får ju panik av att åka hiss, har torgskräck, tror att dom ska dö om dom ser en spindel.

Fobier! Kan visst botas.

Själv hade jag fobi inför att använda gasoltuber i stugan. Kunde inte sova om jag hade kylskåpet igång på natten. Var helt övertygad om att jag skulle somna in för gott av en läcka i gasolsystemet.

Det gick över när maten började lukta konstigt.
Ja, nu har jag fobi mot mat som luktar konstigt. Men men…

På väg ut från apoteket kommer två fräscha äldre damer med varsin rollator i framför sig.

Dom gick så tryggt. Jag blev nästan lite avundsjuk.

Alpinistbroddar? Är det mer coolt?

  
Om det här blir för mycket...

Nästa gång jag ser på serien 24 ska Åsiktskanonen få skicka några Seloken Zoc till mig. Blodtrycksmedicin alltså.
Det är inget fel på mitt blodtryck alls men jag fick sån hjärtklappning av all spänning med Jack Bauer.
Kan ju få en hjärtinfarkt av mitt tv-tittande. Det vore otroligt onödigt!
Kimmi får trycka in pillren i mailen och skicka till mig. Om jag inte coolat ner mig lite.

Igår tog han av sig solglasögonen också. Såg ni? Sweet Jesus!

Det är mycket bättre om jag kan köpa alla avsnitt på dvd. Hela boxen.

Det här är plågsamt.
Jag hade glömt hur mycket jag avskyr att vänta på nästa veckas avsnitt.

Lider Blogspot.com av utbrändhet i natt?

Jag kan inte läsa mina favoritbloggar. Gillar inte det.

Jag hade för bråttom med min egen blogg. Såg att minnet höll på att ta slut.
Att rensa i röran med Feng Shui må vara en sak.
Men att rensa upp i röran på bloggen var övermäktigt.
Flytta bilder? Nej, kunde inte.

Ta bort inlägg? Nej, jag ville inte.

Dessutom verkade allt konstigt. För så många bilder har jag inte lagt in.
Inte skrivit så mycket heller att minnet i den reklamfria versionen borde ta slut.

Skickade mail till supporten.

Jag är helt nöjd med det svar jag fick i hans mail.
Jag har bara så jävla bråttom ibland.

Undrar vilket tåg jag måste passa eftersom jag alltid springer.

Men snart är Jack Bauer på tv igen. Två avsnitt per vecka. Oh!

I gårkväll var jag tvungen att byta lakan i sängen sen jag sett första avsnittet av 24.
Det där var förmodligen det sista ni ville läsa om. Förlåt igen!
Jag bjuder på det ändå.

Jag är både personlig och privat på min blogg. Ibland.

Jag kommer ju inte ihåg vad man ska vara.

Är det privat men inte personlig? Nej, tvärtom tror jag.

Privat men inte privat? Nej, jag får inte till något alls ikväll.

Personlig men inte privat. Nu blev det rätt.

Jag blinkade en enda gång under hela programmet samtidigt som Jack Bauer tog på sig solglasögonen för första gången.
Det blev för mycket!

Hmm… Pyret!

Det finns förstås läsare som inte har någon som helst aning om vem han är. Förlåt!

Jag ska förklara.

Ojoj…

Det blir nog en hel roman om honom.

Första kapitlet i den romanen kommer att publiceras på bloggen vilken minut som helst.

Jag ska bara…

Har ni förresten märkt att jag inte skrivit något om Pyret på… flera timmar? Dagar? Månader?
Ja, nåt sånt!

Nu har han förhoppningsvis fått nog av att läsa min blogg. Jag hoppas att han ägnar sig åt något vettigt istället.

Gärna… Ja, vad som helst utom att läsa min blogg. My god!

Så nu är det dags att skriva om Pyret igen.
Ett kapitel till.

Det jag skriver om i förra inlägget handlade inte om någon prestationsångest.

Det handlar inte om att jag måste skriva 218 inlägg varje dag som handlar om något klokt eller underhållande.

Det beror inte på att jag vill ha mängder av kommentarer för att känna mig nöjd.

Ni som eventuellt läser skulle bli ohyggligt uttråkade och jag skulle förmodligen tappa alla mina trogna läsare.

Men ibland vill jag bara skriva av mig. Och det är ju helt tillåtet i bloggarnas värld.

Jag är lite splittrad bara.

När jag vill skriva men inte kan koncentrera mig.

När jag är pigg men ändå bara…

Jag stryker ord. Ändrar lite här. Petar i texter där.

Eh, jag vet inte…

Att inte ha något att skriva om på bloggen känns bekant.

Kan bero på att jag är för trött. Eller stressad. Har bloggtorka. Inte vill skriva.
Eller vilket annat skäl som helst.

Inget större problem, alltså. Jag tar en paus. Skriver när jag vill igen!

Börjar med en sak… Nej, det blev inte bra.

Det här blir bättre… Nja…

Det här är roligare… Jo…

Men jag är mer intresserad av det här… Fast…

Men jag…

Ska bara…

Ja, vadå?

Den här mannen kan helt klart använda en mobiltelefon.
Han kan lite av varje.

Jack Bauer är tillbaka i femte säsongen av 24.
Säsongsstart i TV4 kl 22.35 ikväll!

Äntligen!

Jag längtar redan.

Något mer av intresse?

Jag somnade till Sex Inspectors i går kväll. Somnade faktiskt! Jag blir nästan orolig.

Pratade med en kompis som ville höra detaljerna från programmet. Hon blir så generad av att se vissa delar av den serien.

Men stäng av skiten då, säger jag. Det är väl inget tvång att se Sex Inspectors.

Nejdå, säger min kompis. Jag vill se programmet. Lära mig nåt nytt. Pinsamt med nakna människor bara.

Jaha! Men du ser ju Big Brother utan att bli minsta generad. Såg Paradise Hotel. Ja, varenda såpa där folk är nakna i stort sett hela tiden.

Jamen, dom ser ju inte ut som jag, säger min kompis. Dom är plastikopererade och supersmala och tjejen i går i Sex Inspectors var lite överviktig.

Utom det med mobiltelefonen då. För det såg jag.

Kreativt!

Jag är insnöad.
Det är jag ofta rent mentalt men idag vräker snön ner så nu stämmer det på alla områden.

Tänkte läsa böcker, tidningar, kolla bloggar och svara på kommentarer i min blogg
Vila mycket!
Men vad fan hände? Har inte gjort något speciellt. Har inte vilat heller.

Nja, jag har ju varit ute med hunden i snön. Gjort snö-änglar och lekt med Mumma.

Och sotaren var här i morse för att fixa köksfläkten. Jag kom med uppmuntrande tillrop.

Sen var visst ”traktormannen” här och plogade bort snön. Jag bjöd på kaffe och pratade (!). Oj, vad jag kan!

Hämtade posten åt tre grannar.

Har läst bloggar.

Bilen är fortfarande på verkstad.
Den trivs tydligen utmärkt där för några fel hittar dom inte.
Inga problem med hjullager. Nej, dom letar vidare.

Här är Mumma!

Valparna får en tuff uppväxt.

För när Mumma är ute struntar hon fullständigt i sina valpar. Okej, för att pyssla om dom när hon är inne.

Men nu snöar det och min lapphund leker lyckligt i snön.

Mumma har nu nedkommit med tre friska och välmående valpar.

Men vem i f*n är pappa till valparna?

Jag vill inte ens tänka på vad Mumma har gjort. Och med vem hon har gjort det.

Jag trodde att hon var mer nogräknad. Att hon höll lite på sig.
Som sin matte… Eh…

Men var är Mumma då?

Borde hon inte ligga där med valparna?