Darkangel

Idag ska jag till doktorn så det är dags att sova lite nu.

Jag ska inte sitta för länge vid datorn.

Så jag återkommer med svar på era fina kommentarer.

God natt!

I går passade jag på att fylla år. Denna regniga måndag.

Dags för mer tårta. Både smörgåstårta och vanlig tårta.

Jag fick fina presenter! Jag fick fantastiska blommor!

Mina vänner och föräldrar firade tillsammans och alla hade trevligt.
Mumma hade festrosett på sig hela dagen. Hon fick äta tårta och mådde som en prinsessa.

En härlig dag som avslutades med ett rejält åskväder.

Vi åkte hem efter ett tag och åt god mat hos sommargrannen. Räkor, olika sorters bröd, kex, ägg, olika röror, vitt vin. Te och lysrörskaka, som jag råkade döpa den till, till efterrätt.

Härlig plockmat. Gott!
Hon hade tänt ljus överallt så det var fantastiskt mysigt i hennes stuga. Vi tände marchaller ute vid husen.
Trevliga grannar som förstod att jag måste ligga mellan måltiderna. Inte för att jag var full. Haha!
Utan bara för att jag hade så ont.

En ljuvlig kväll!

På lördag firade vi lyskväll.

Är det fler som gör det? Sista lördagen i augusti firar vi lyskväll.

Efter hela kusten, där jag bor, tänder man marschaller och facklor, överallt vid vattnet.

Hela infartsleden, till viken där sommarcaféet var öppet, lystes upp av hundratals marschaller.
Folk ställer marschaller på bryggor, på altaner ut mot vattnet, på flottar på vattnet, vid sina hus… Överallt! Massor! Dom är härligt kreativa. Hittar på nya sätt att dekorera med facklor och marschaller varje år.
Det är ett folknöje bara att åka dit och titta på vad dom gjort just i år.
"Det är mer än i fjol", säger vi och skrattar lyckligt. Nytt för i år var stora flottar som folk satt en båtmotor på och åkte omkring men inne i viken. Med mängder av facklor. Och där satt dom och åt och drack gott. Läckert!

Det ar fantastiskt att gå runt och titta. Speciellt dit vi åkte. Man ser ljusen från flera håll när man tittar ut över vattnet. Det glittrar av ljus överallt. Verkligen överallt! Jag blir lika lycklig varje gång över hur vackert det är. Mörkt vatten, mörkt ute och så dessa ljus som lyser och glittrar. Ljus som speglar av sig i vattnet och glittrar ännu mer.

Caféet spelar musik och var fullpackat med gäster. Gästbryggorna var nästan fulla. Har aldrig sett så många båtar där en lyskväll förut.

Det är en härlig tradition att ”avsluta” sommaren på det här sättet.

Traditionen kommer från Hälsingland. Ja, vad kommer inte därifrån.

Hos oss är det femte året vi avslutar den ”officiella” sommaren med en lyskväll.

Jag har inte skrivit på några dagar.
Har så ont i ryggen och nacken igen att jag inte klarat av att sitta vid datorn.

Men nu kommer en update över några saker jag gjort.

Annars har jag ännu ett specialknep som kan testas.
Jag kan sitta på fiket och äta en matig sallad eller grov macka men tänker sen att jag nog blir sugen på något gott på kvällen. Och utan att jag kopplar in hjärnan åker jag därifrån med något fikabröd i en påse.

En gång åkte jag därifrån med två punschrullar. Då vägde jag alldeles för mycket. Så det var dumt.

På vägen hem fick jag panik. Tar jag hem dom kommer jag att sluka godsakerna.
Alltså slänger jag ut påsen genom bilfönstret. Klafs så landar den mitt på vägen. Sen ångrar jag mig. Hur ska jag klara kvällen? Åker tillbaka bara för att se en lastbil mosa påsen. Fan! Jag stannar bilen mitt på vägen och går ut och kollar. En punschrulle är mosad och blandad med grus men den andra är i prima form. Och den smakade gudomligt. 

Är man desperat då?

I boken finns det mycket som påminner om mitt ursprung. Många minnen som väcks till liv.
Jag vävde trasmattor när jag var yngre. Det gjorde alla kvinnor i vår släkt. Min mor, min mormor osv. Min granne vävde mattor och dukar. Lakan som är gudomligt vackra finns från pappas hem. Vävda i lin som odlades på gården.

Det var fantastiskt roligt att se mönstren växa fram och meditativt.

En av mina vänner köpte en matta. Jag vet inte varför för det var så långt från hennes smak som man kan komma. Hos henne hade man äkta mattor, dyr konst, kristallkronor och skinnmöbler. Ett vardagsrum där hunden inte fick ligga för att inte smutsa ner den äkta och säkert dyrbara mattan.

Hon klagade genast på att mattan var för besvärlig att tvätta och jag såg aldrig att den användes.

För några år sedan flyttade min vän och hennes sambo. Jag kom dit bara av en slump och tittade på när sambon lastade en stor släpvagn full med skräp som skulle köras till soptippen. Och där låg min matta. Min kompis fann sig snabbt och talade om att det var bra att jag kom så att jag kunde ta hem mattan. För den passade ju bättre hos mig än hos henne. Inte ett ord om att hon skulle slänga den. Och hon såg den ju bara som skräp och hade faktiskt betalat den så vad skulle jag säga. Men det skar i hjärtat. Mattan var tvättad i hett vatten och hade krympt. Den var sladdrig och så eländig ut jämfört med dom mattor vi använt och tvättat själva. Men vem skurar trasmattor med såpa nu för tiden?

Jag tog hem den. Och jag kommer aldrig att sälja någon mer matta.

Jag har ägnat två dagar åt att läsa Åsa Larssons nya bok Svart stig. Vilken författare hon är!
När första boken i serien gavs ut kom hon från ingenstans och skrev en bok som den mest drivna författare. Jag var djupt imponerad. Vilken talang. Och hon fortsätter att leverera.
Jag skulle ransonera boken den här gången. Suga på karamellen länge. Nu har jag snart läst klart boken. Mest älskar jag hennes skildringar av den Norrländska miljön. Jag är ingen vän av kyla och vinter men jag kan verkligen se skönheten i landskapet hon beskriver. Jag vill pimpla på Torneträsk, jag vill se Kurravaara.
Hon skriver så varsamt om sina huvudpersoner. Och jag älskar böckerna för det.

Om Rebecka som flyttade tillbaka till Kiruna. Om Rebeckas granne Sivving som bor i pannrummet i sitt hus. För att det är varmt där. För att allt han behöver finns där. Spis, matbord, säng. Och hunden. Inget känns konstigt i berättelsen. Det känns logiskt att han bor i pannrummet. Det påminner lite om min längtan efter att bo på hotell. Bara det som behövs för att leva. Inga onödiga prylar som belamrar tillvaron. Nu tänker jag inte flytta till pannrummet men det kanske beror på att jag inte har något pannrum.

Ena minuten vräker regnet ner nästa minut är det solsken. Kortvarigt solsken visserligen men solen finns där ändå. Bakom molnen.

Nu är det dags för hundpromenad. Jag somnade före 2 i natt så jag känner mig ruggigt pigg. Mumma känner av vädret och är ruggigt trött. Hon får bestämma hur långt vi ska gå.

Jag funderar på om jag ska åka till stan och köpa regnkläder. Men det tar så lång tid. Grannen bjuder på mat idag också. Oh, vad hon skämmer bort oss. Så det är bäst att passa mattiden idag.

Ett besök på favoritfiket blir nog bättre. Kolla om stamkunderna är tillbaka från semestrar och skollov. Börja ställa in sig på att det blir Fetaostsallad till lunch i nio månader nu. Noggrant undvika att titta på bullar och bakelser. Vilka frestelser jag utsätter mig för.

Promenad var det, ja. Nu!

Den här damen hade ingen huvudvärk idag.
Hon trivs bra ser jag. Här ligger hon på bordet och äter. Jaja!

Ett fall för Supernanny?

Men så var maten extra god för en lapphund med smak för delikatesser.
Något som serveras med tunnbröd, ost, potatis och lök. Inte så svårt att gissa vad vi åt.

Mumma gjorde samma försök att klättra upp på bordet förra gången vi åt samma mat. Då körde jag bort henne. Men nu hade vi kamerorna laddade och förevigade min prinsessas försök att utöka sitt territorium.

Varit en huvudvärksdag idag. Lite självförvållat eftersom jag satt och läste bloggar alldeles för länge förra natten.
Sen var det ju tv-tittande för hela slanten. Brukar somna gott till tvn men inatt var det kört.
Ikväll ska jag läsa en bok som omväxling.


^{Återgår till denna bok.}

Sen trycker jag i mig några sömnpiller och somnar före klockan 1.


^{Inte så många piller förstås.}

Det är planen i alla fall.

Ett bra test på om hudkrämer doftar gott är om Mumma gillar smaken. Hon nobbar stenhårt allt som doftar för starkt.

Den här doften gillar hon inte.



Men blåbärsdoften smakar gott.

Jag tycker om doften så vi är helt överens.
Body Shop slutar tyvärr att sälja Body Butter med blåbärsdoft men jag köpte en burk som kommer att räcka länge. 

När jag stänger balkongdörren reser hon på sig och går in i rummet där fönstret står öppet. Hon ser ut som hon muttrar över att hon inte får sova ifred.

Men så vänder hon och går tillbaka mot mig. Viftar på svansen och tittar på mig med dom vackra mörka ögonen. Kommer fram mot sängen och ställer sig där och väntar. Vad är det Mumma, frågar jag. Hon sträcker fram nosen mot mina händer. Väntar.

Ja, just ja. Hon väntar på att jag ska smörja in händerna med Fenuril. Mumma älskar Fenuril. Jag smörjer händerna och hon slickar i sig handkrämen.

Hon är inte bara uppkäftig. Hon är lite... Hmm... Speciell också.

Min hund har full koll på årstiden. Hon börjar få vinterpäls nu. Pälsen börjar bli riktigt tjock igen och den är vackert solblekt. Den skiftar lite i rödbrunt. Hon ser ut som hon varit hos frisören och fått håret tonat och slingat efter konstens alla regler.

Det är varmt inne för lapphundar med vinterpäls. Hon ligger gärna vid balkongdörren som står öppen nästan hela natten.

Hon är nyborstad och pälsen blänker. Den är mjuk och silkeslen. Mumma sträcker ut sig på sidan och suckar lite i sömnen.

Jag går fram till henne och sätter mig på golvet. Klappar och smeker den vackra pälsen och talar om vad vacker hon är. Hon lyfter lite på huvudet och tittar på mig.

Sen morrar hon.

Vilken uppkäftig hund!

För att fira mina nya tv-kanaler så åkte vi hit och åt middag. Det gäller att kämpa på nu. Snart stänger restaurangerna. Och öppnar inte förrän om sisådär 9-10 månader. Det är inte klokt. Jag vill inte ha någon vinter. Hjälp!

Nu har jag fixat Robert-boxar och genast blir livet lättare att leva. Mängder av kanaler och nu kan jag se nya serier när dom sänds direkt.

Nu när jag sitter lite lättjefullt tillbakalutad och zappar mellan kanalerna så förstår jag inte hur jag stått ut så lång tid med så få tv-kanaler. Kan inte vara normalt.

Jag är naturligtvis helt övertygad om att det kommer att bli billigare. Glädjekalkyl?

Videon trivs däremot inte med min digitalbox. Jag sliter i sladdar och läser manualer men det fungerar inte. Jag kan inte spela in ett enda program. Jävla skit!
Teknik som krånglar ger mig huvudvärk direkt.

Problemet var ju att jag köper alldeles för många tv-serier på dvd. Blir dyrt.
Men med mina nattvanor så vill jag gärna titta på något annat än…

Ja, har man bara tre tv-kanaler så finns det inte så mycket att se.

Vilken kreativ dag jag haft. Ibland är det bra att sova på natten. Märkligt vad jag hinner mycket när jag inte sover bort halva dagarna.

Jag har städat. Oh, så fint det blev.

Läst ut boken av Jan Guillou.

Gått lång promenad med hunden.

Löst ett problem.

Men lite farligt är det att vara vaken så länge på nätterna. Åtminstone dyrt.

Jag läser böcker i en rasande fart. Snart är Madame Terror ett avslutat kapitel. Behöver fler böcker. Väntar på några från Bokus. Men bevakar hela tiden så jag beställer bara fler och fler böcker.

Jag såg sista avsnittet av Prison Break i natt. Behöver mer serier på dvd. Jadå, jag beställde några serier i natt. Klarar inte av att bara se Gilmore girls. Inget fel på serien men inte riktigt det jag vill se nu. Mer spänning tack!

Vinet och Madame Terror håller mig vaken.

Min nya sovvana är att vakna kvart i tolv på dagen. Det är ingen hit men jag låter det vara så under sommaren. Sen är det dags för nya vanor.

Det har en viss charm att sova så länge på morgonen.

När min granne är hemma går han snällt ut med Mumma kl 10. Så hon lider ingen nöd.

Jag öppnar dörren och släpper ner henne och sen somnar jag om. Masar upp mig lagom tills grannarna kommer och vill ha kaffe.

Jag får låtsas att jag jobbar nattskift. Det gör jag ju egentligen fast på mitt eget speciella vis.

Är det dags att ta piller nu och göra ett försök att träffa John Blund? Eller lika bra att vara vaken?

Kvällen blev precis så underbar som jag hade hoppats.
God mat, trevliga vänner.
En hund som glänste som en stjärna. Nåja, hon var lite högljudd. Var en katt som hon ville bekanta sig med.

Lax med teryakisås. Ris och grönsaker.

Ett glas vitt vin och vatten. Mängder av iskallt gott vatten.

Efterrätt förstås. Äppelkaka med vaniljsås.

Men vad ska jag göra fram till dess? Tvätta håret? Nej, det får bli senare.

Svara på kommentarer i bloggen? Nej, det får bli ännu senare. Men jag läser allt noggrant.

Skicka min nya mailadress till mina vänner? Nej, gud så tråkigt.

Borsta hunden. Ja, så får det bli. Hon ska ju glänsa som en stjärna ikväll.

Sen lägger jag mig i hammocken med Jan Guillou. Förlåt! Med hans nya bok. Madame Terror.

Vi ska äta middag på den andra restaurangen ikväll. Där man sitter på en brygga och äter.
Inte där dom serverar känguru.
Nej, nu ska vi vara vågade och byta plats. Det här stället är lite trendigare än kängururestaurangen.
Folket som äter är lite trendigare. Dom kliver iland från sina dyra båtar och har rätt kläder på sig.
Jag har inte läst någon modeblogg på hela sommaren men när jag ser människorna på bryggrestaurangen så kommer jag ihåg att det var så man skulle klä sig i sommar.
Jag tror inte att jag har ett enda klädplagg som är rätt enligt modeexperterna.
Men vem bryr sig? Jag ska äta god mat. Och sen får jag titta på modefolket.
Men jag har något som är helt rätt. Mumma. Hon följer givetvis med och kommer att ligga bredvid bordet och glänsa som vilken stjärna som helst.

Solen skiner och det är ljuvligt varmt ute idag. Jag sitter vid datorn en stund för att betala en räkning. Mumma leker betongblock igen och vill inte gå någonstans utanför skuggan där hon ligger.
Utom när grannen kom och gick förbi med sin hund. Då fick hon fart. Måste hälsa på sin kompis.
Sen återvänder hon belåtet till sin skuggiga plats där hon ligger och sover. Men alltid med ett öga öppet.

Sommargrannen bjöd på fika idag igen.
Och det finns fler recept kvar att testa, påstår hon. Jag är gärna försökskanin när det gäller att proväta fikabröd.

Ska försöka ta ett foto på godsakerna senare. För jag tror att hon lämnade dom kvar i mitt kylskåp.

Igår bjöd hon förresten på middag.

Pasta med en sås bestående av kyckling, vitlökskorv, svamp. En lätt redning. Mycket creme fraiche. Sallad med tomater, gurka, röd paprika, hemodlad sallad och lite bulgur.
Så vansinnigt gott!

Jag hade också mediciner som skulle hämtas ut.
Min läkare hade mailat mig och informerat om att hon skickat recepten som E-recept till centrala apotekslådan.
Pensionerade apotekaren började knappa på datorn men kom inte in i systemet och knappade febrilt ännu mer. Sen tittade han på skärmen och förklarade frankt att det inte fanns några recept där.
Dom hade inte hunnit skickas och det kunde ju inte han göra något åt.
Vad fan trodde han att jag ville? Att han skulle plocka fram burkarna ur apotekets lådor efter min önskelista?

Konstigt nog fanns mina E-recept i systemet på apoteket i stan. Den apotekaren hade inga som helst problem med att hitta rätt i systemet. Dom kom i förrgår berättade hon.

Vad hade min mamma gjort i denna situation?
Hon hade förmodligen lätt tillstukad åkt hem, väntat tills frikortet gått ut och efter två månader betalat 1800 kronor för att få ut sina mediciner.

På apoteket hade någon klant glömt att avregistrera de mediciner jag hämtade ut åt henne sist.
Gubben började därför att yra om att jag nog hade mediciner som inte var hämtade.
Jag svarade ärligt att jag har hämtat ut dom. Men han sprang ändå runt i apoteket och letade efter mediciner som jag hämtat för flera veckor sedan.

Så skulle han börja plocka expediera hennes nya recept och då upptäckte han att hon fått sin förra tre-månadersranson för bara två veckor sedan. Han såg nästan lycklig ut när han förklarade att det är ju inte så bra att hamstra mediciner. Belåten över att hitta något fel.

"Men hennes frikort går snart ut" sa jag.
"Ja, men det är inte rätt att hamstra mediciner" flinade gubben.
Jag blev förbannad och svarade att "hon är 83 år, hur mycket tror du att hon har i pension".

Apoteket fick mig att tappa koncepterna idag. Det var en pensionerad apotekare som var inne på apoteket i Hålan och vikarierade som fick mig att bli så förbannad att jag såg rött.

Men nu finns boken Madame terror.
Palestinier i tekniskt överläge känns som något ofattbart. Ryssland har byggt en superubåt och palestinierna ser chansen till ett överläge.   

Jag läser, som vanligt, hur massmedia i västvärlden alltid beskriver tragiska självbombningar där oskyldiga israeler mördas.
Och jag läser om hur massmedia betonar att "enligt källor har x antal palestinier skadats eller dött".
Några speciella källor behövs inte för att skildra döden hos den Israeliska befolkningen.

Jan Guillou skriver i sin bok om hur 9 människor dör inklusive självbombaren.

Han skriver om hur Apachehelikoptrar avfyrar hellfire-missiler över Gaza. Tjugosex människor dör omedelbart. Femton personer dör i ambulanser och på sjukhus.

Som han skriver ” Den första aktionen räknas som terrorism och får stor publicitet.

Den andra aktionen räknas som nödvärn, repressalier eller liknande, dock inte terrorism.

Det man gör med enkla vapen är alltid terrorism, det man gör med avancerade vapen är något helt annat, särskilt om man har blå uniformer på sig".

Så sant, så sant.

Ämnet terrorism är rykande hett och som alltid skickligt beskrivet av Jan Guillou. Källforskningen är beundransvärd. Men ämnet har alltid engagerat honom.

Jag har alltid varit politiskt intresserad och mellanöstern har följt mig genom åren.

Det var nog Jan Guillou som fick mig intresserad av mellanöstern på allvar. Hans artiklar, krönikor och senare böckerna om Hamilton ger en annan bild än den vanliga i massmedier. Jag slukar hans texter och längtar efter den tiden han var ”vanlig ” journalist.

Och boken är spännande!
Jag slukar boken samtidigt som jag vill att den ska räckas en evighet.

Jag har lata pelargonier. Nu börjar dom motvilligt att blomma.

Så mycket passion är det inte i serien Prison Break. Men serien är bra.

Ibland suckar jag över hur saker krånglas till i serien. Undrar över varför dom inte kan ta livet av en synnerligen obehaglig person som nästlat sig in i gänget av fångar som planerar sin flykt.
Jag muttrar över att det blir ännu fler motigheter för huvudpersonerna.
Nu skulle det inte bli en särskilt lång serie om man löste alla problem i första avsnittet.

Nu ska jag snart dricka te, röd passion, och äta en bit chokladkaka. Röd passion är ett gott rött te. Lite kryddig smak.

Min sommargranne testar nya recept och jag tvingar motvilligt i mig en bit så här på kvällen. Jag offrar mig. Oj, nu ljuger jag igen.

Uppriktigt sagt så har jag redan ätit en bit av denna gudomligt goda kaka. Det blev min frukost idag. Inte hälsosamt men så blir det när man inte somnar förrän kl 6 på morgonen. Jag vaknar när dom andra vill ha fika.

Snart kommer sommargrannen att åka hem till den gudsförgätna håla hon bor i.
Förlåt sommargrannen. Men varför ska hon bo så långt bort?
Jaja, fram till dess mumsar vi på hennes goda fikabröd och på torsdag har hon hotat med att laga mat.   

Det finns inget speciellt som jag vill köpa just nu.
Passar bara bra att gå runt lite i stan en blåsig, mulen tråkdag.
Mumma är grannens favorithund så hon kan säkert titta lite med sin bedjande blick och lura åt sig lite hundgodis på Arken.

Jag får åka i en ny fräsch hyrbil. Det tackar jag inte nej till.

Det är något jag vill ha.

En ny bil. Ska bara spara pengar i några hundra år så har jag säkert råd att köpa volvoSUVen som jag suktar efter.

Dags för seriös shopping.
Jag har inga pengar att handla för så först blir det ett stopp vid kasino Cosmopol. Jag spelar en timme och sen kommer jag att ha pengar som räcker för allt jag vill köpa och lite till. Eller…? Nej, kanske inte.

Jag följer med och tittar på när grannen shoppar. Det blir säkert lika roligt. Inte. :(
Men jag kan nog tigga till mig en gourmetmåltid på Max.

En helt annan sak.
Jag vet att flera av mina läsare har sjukersättning precis som jag har.
Är ni fortfarande medlemmar i någon fackförening? Medlem i A-kassan?

Jag har struntat i att betala avgiften och så att säga uteslutit mig själv. Finns fortfarande chans att ändra sig. Men jag kan inte se någon mening med att fortfarande betala avgiften utan att få något för pengarna. Det är en stor kostnad till ingen nytta.

Hur har ni gjort?

Dags att åka och hämta modem från Telia. Nu byter jag från Tele2. Det är bara kära Telia som kan leverera ADSL till mig här ute i obygden.
På onsdag är det dags. Undrar hur många dagar det tar innan jag kan logga in på internet igen?

Äh, klart att Telia fixar det här. Lätt som en plätt.

Lycka är inte att vakna klockan 8 av huvudvärk. Och märka att jag inte vilat huvudet mot nackkudden i natt. Jag glömde att ta bort extrakudden som jag har när jag läser och tittar på tv.
Oh fuck, jag har bara sovit två timmar.
Tar en halv sömntablett och försöker återvända till den roliga drömmen jag hade när jag vaknade.
I drömmen försökte jag lära gänget i serien Beverly Hills hur hundutställningar fungerar.

Lycka kan vara att vakna av regnet som smattrar mot uterumstaket.
Jag behöver ett riktigt regn.
Det kommer att lukta så gott efteråt. Om solen kommer tillbaka.
Och visst gör den det?

Måndagens uppgift är att koppla ihop grannens gamla dator med skärm och tangentbord igen.

Jag skrev ett mycket inspirerat inlägg om hur jag förlorade oskulden en gång i tiden. Eftersom jag inte kunde ansluta till internet publicerade jag aldrig det inspirerade inlägget. Och sen glömde jag att radera texten från grannens dator. Just nu känns det som om jag inte vill att just grannen ska läsa min lilla text om den förlorade oskulden.

Att jag skriver om saker som hänt för länge sedan beror bara på att jag varje söndag brukar se personen som var inblandad i historien. Vi har samma söndagsvanor. Ses på samma restaurang varje söndag under hela sommaren. Men jag får inga våta drömmar av att se honom.

Tror att jag ska titta på Prison Break istället.
Våta drömmar låter jobbigt. Byta lakan igen? Nog för att jag gillar att tvätta. Men någon måtta får det vara.

Prison Break är bra.

Nattschemat får bli:

• Se klart Prison Break avsnitt 2.
• Dricka mineralvatten. Och ta en kisspaus. Okej, det där ville ingen veta. Läs inte den meningen.
• Fortsätta läsa boken Fallet avslutat av Michael Connelly.
• Ta en sömntablett klockan 5.
• Fortsätta läsa tills jag tappar boken.
• Om jag inte tappar boken blev jag inte trött och då får jag ta en sömntablett till.
• Sova tre timmar. Sen är jag väl kissnödig igen. Censur igen.
• Somna om.

Usch, nu är det måndag.
Inte för att det spelar någon större roll för mig. Ska inte kliva upp i ottan för att jobba.
Jag har klart svårt att skilja på dagarna nuförtiden. Spelar ingen större roll om det är måndag eller lördag. Jag måste ofta fundera på vad jag såg på tv kvällen innan för att veta vilken dag det är.
Men jag gillar inte måndagar ändå.
När jag jobbade gillade jag måndagar. Det här är inte logiskt. Jag är inte logisk.
Borde lägga mig i sängen och drömma våta drömmar.
Eller nåt sånt. Inte för att jag vet om man blir mer logisk av det men det är värt att försöka.

Nämnde jag att hon har fyra ben, äter hö och att hon gnäggar glatt när hon springer i hagen?
Pyrets nya stora kärlek är alltså en travhäst.

Ja, vad ska jag säga? Vem hade trott att jag skulle bli dumpad för en häst.

Jag har aldrig sett underverket själv men jag förstår av hans drömmande röst att hon är något helt speciellt.
En dröm som blivit verklighet. En verklig prinsessa.

^{Bilden kommer från Aftonbladet och har rubriken "våta drömmar stör sömnen". Haha! Är det därför jag aldrig sover?}

Hans nya stora kärlek är något alldeles speciellt.

Hon är ung. Herregud så ung hon är.
Hennes ögon är mörka och mycket vackra. Hon har blankt, fantastiskt hår.
Är grymt vältränad med en vilopuls på 40. Inte ett uns överflödigt fett på kroppen.

Hon är inte mänsklig.

Men min sötis till hund gör det ändå till en glädje att vakna.
Även om jag vill ligga kvar i sängen så blir jag glad av att se Mumma vakna. Ingen lång startsträcka för henne på morgonen.
När hon märker att jag vaknat på riktigt så kommer hon fram till mig och nosar lite. Sen är det ett glatt skall som säger ”kom igen nu matte. Upp och hoppa. Äntligen en ny dag”.
Åtminstone tror jag att hon säger det.

Det känns som en evighet sedan jag hade en smärtfri dag.
Faktum är att det är en evighet. Närmare bestämt 11 år. Ska man fira det? Nej, det är inte mycket att fira.

Men jag har glömt hur det var att vara smärtfri. Jag kommer inte ihåg hur det känns att inte ha ont. Att vakna på morgonen utan att känna som jag sovit i ett stenröse.

Jag kommer inte ihåg hur det känns att sova normalt. Men en gång i tiden somnade jag precis som vanliga människor gör. Vilken lyx det känns som. Att bara lägga sig och somna innan huvudet landat på kudden. För att inte tala om helgerna när jag sov ut på morgonen. Vaknade och låg kvar i sängen och myste. Somnade om och hoppade upp ur sängen pigg och utvilad.

Nu sover jag i tretimmarspass. Sen är det dags att gå upp och röra sig. Två tretimmarspass med hjälp av sleeping pills är inte samma sak.

Jag ville åka någonstans idag. Eller igår snarare.
Se något annat och grannen hade en hyrbil med fria mil så det var läge för utflykt. Men han var trött efter tjänsteresan så det blev ingen utflykt. Att åka i min bastubil kändes inte som något alternativ.

Det var en så varm och skön lördag att jag inte ens orkade starta datorn idag.
Vi gick en kort promenad i sommaridyllen på en plats nära mig.
Jag tittade längtansfullt på kaféet men trött och seg granne var inte på humör.
Så maten idag blev Findus fryst mikromat. Jag klarar inte mer rökt fisk nu. Hade en flaska rött vin som jag försökte förgylla måltiden med. Hade lånat sommargrannens korkskruvöppnare och kämpade hårt med att öppna flaskan. Det var helt omöjligt och eftersom jag förstört två av mina egna öppnare fick jag ge mig. Ville inte förstöra den här lyxiga prylen. Det var då jag märkte att det var en flaska med skruvkork. Inte undra på att inget fungerade. Och vinet var så äckligt att jag inte klarade av att dricka det. Men jag försökte i alla fall.

Kvällens stora fråga.

Vad ska jag äta ikväll?

En saftig och söt nektarin?

Eller en bit ljummen, nybakad äppelkaka med jordgubbsglass?

Jag får leka med kameran. Se om jag hittar några vackra motiv att fotografera.

Nu är det skugga ute igen. Bäst att springa då. Ja, eller gå. Ska inte förta mig.
Kamera och hund behövs. Mumma? Mumma?

Hon har gömt sig. Grävde en grop åt sig själv under bron. Jag får krypa dit och hämta henne.
Undrar om hon gräver en grop åt mig då? Att falla i.

Jag har vädergudarna emot mig. På förmiddagen är det mulet. Varmt men mulet.
Alltså perfekt för promenad. Jag är lite sen på förmiddagen. Det är då jag får mina tre timmars sömn.
Nu är jag däremot på hugget. Vill ut på promenad. Men nu skiner solen och då vill inte min hund gå på promenad.
Hon påminner om en cementsugga. Förlåt Mumma. Cementblock då. Hon gör sitt stunttrick när jag sätter på henne kopplet. Hon kastar sig ner på sidan med en väldig fart och blir väldigt tung.
Jag vill inte släpa motvillig, tung lapphund på promenad men vi behöver komma ut i skogen.
Vi får åka och hälsa på hennes hundkompis så får dom leka.
Men vem ska jag leka med?

^{Okej, den är otroligt ful.}
Vi gick 5.6 kilometer idag. Förutom dom korta promenaderna. Min stegräknare påstår det.
Det var väl okej en varm dag.
Jag orkar inte ladda om efter våra långa promenader och åka till gymmet på eftermiddagen eller kvällen. Det är vettigare med vanliga promenader.
Stavgång är okej också.

Jag skäms inte ett dugg för att gå stavgång så det ska jag fortsätta med.
Nu går jag i skogen så det är inte så många som ser mig.
Därför kan jag gå med stavar och ha magväska utan att känna mig som en idiot. Idiot ser man väl snarare ut som när fickorna är nertyngda av nycklar, mobil, kamera, hundgodis m.m.
Vätskebältet är lite jobbigt att ha. Först vätskebälte och sen magväska utanpå det.
Medger att det ser konstigt ut. Men hunden måste få vatten.
Hon skäms inte för mig. Hundar fjantar sig inte.

^{Eller skäms Mumma lite?}

Det påminner om när min före detta kompis var viktväktare och blandade morötter i alla mjuka kakor hon bakade. Och hällde i havregryn i alla andra kakor. Något fett var knappt tillåtet så allt smakade mycket märkligt.
Jag hallucinerade om saftiga krämbullar och kladdkaka men ville vara solidarisk.

Jag älskar efterrätter. Mer än huvudrätten faktiskt.
Förra sommaren hade dom en blåbärsparfait värd att dö för. I år tog dom bort den från menyn. Vilket tilltag. I stället bjöd dom på grekisk yoghurt med honung och krossade valnötter. Som ersättning för blåbärsparfait. Fy skäms! Det var inte gott.

Jag åt kladdkaka idag. Ett säkert kort. Men kladdkaka finns ju överallt.

Jag skulle ju skriva om träning. Inte om mat.

Jag har sagt upp medlemskapet på mitt gym. Det är för dyrt och jag tränar för lite där för att det ska vara försvarbart.

Så nu är det träning ute som gäller. Nu börjar det kännas okej att gå promenader igen. Det finns skuggiga vägar att gå på.

Men oj då. Det låg visst en sommaröppen restaurang precis där vi gick idag. Märkligt!

Vi gick förstås dit. Herregud jag hade ju inte ätit mat på flera timmar.
Åt pasta med oxfilé och purjolök i grädde smaksatt med rödvin och någon god krydda (vad fasen var det för kryddväxt?).
Åh, så gott. När jag ändå var där så måste jag äta efterrätt.

Den nya statistiken är omöjlig att förstå för mig. Jag ser inte hela grafen. Men det blir väl bättre.

Däremot märker jag att jag haft oförtjänt många läsare trots att jag bloggat så lite i sommar.
Några skriver kommentarer så jag ser vilka som läser. Men jag är lite nyfiken på vilka andra som tittar in hos mig.
Snälla, kan ni inte skriva någon kommentar så jag ser vilka ni är.
Jag vill ju titta in hos er också.

Ni behöver inte skriva något särskilt. Bara ett litet hej är okej.

Kaffe på soliga klippor smakar däremot alldeles underbart.

Jag har fått låna två boxar med tv-serier jag inte sett.
Första säsongerna av Gilmore girls och Prison break.
I Gilmore girls är tjejerna beroende av kaffe. Dom dricker mängder av kaffe. Ser så gott ut att jag nästan blir sugen.
Men jag håller mig till te i kväll. Rött te. Det innehåller inte koffein så jag ska väl slippa springa och kissa hela natten.
Jag dricker aldrig te på kvällen för att jag blir så kissnödig. Dricker inte Coca Cola eller kaffe heller av samma orsak. Även om jag är så sugen så jag kan svimma.
Sen är jag ändå vaken till klockan fem och då kan man ju undra varför jag plågar mig så.
Det spelar väl knappast någon roll om jag måste springa på toa hela natten när jag ändå är vaken.

Jag ska snart dricka rött te.
Annalena skriver att det är nyttigt med rött te i ett av sina inlägg.
Jag hittade inte just Strawberry and peppar som hon skriver om i men jag hittade en sort som heter röd passion.
Jag blev frestad av namnet.

Mumma hjälper förstås till vid bärplockningen.
Hon älskar blåbär och hallon men sura röda vinbär rör hon inte.
Däremot höll hon mig sällskap.

Dagens färg är röd.

Jag har plockat röda vinbär idag. Sura bär men vackra på bild.

Ska hon sova i vagnen nu?

En dag fick vi ett stort paket. Det var beställt av Mumma.
Jag undrade vad det var för något.

Nu vet jag. En liten vagn åt Mumma.

Promenaderna är bekväma för Mumma nu. Soliga dagar ligger hon under parasollet med en drink inom räckhåll. Jag springer så fort jag kan och drar vagnen. Fortare, skriker Mumma.

Rackarns hund.

När det gäller tv-serier på dvd är det värre. Jag hittar inga nya bra serier och känner mig desperat.
Dags att ta sig i kragen och köpa en Robert-box så jag kan titta på fler kanaler än mina nuvarande tre (!) kanaler.
Jag vill se serierna när dom sänds direkt. Inte ett år efteråt. Känner mig lite utanför.
Snart börjar tv-hösten och jag längtar efter läckra Grey’s anatomy, CSI, ER m.m.
Nu tröstar jag mig med sjätte säsongen av ER på dvd. Jag har redan sett avsnitten men i den här säsongen dyker doktor Luca upp som en lite mystisk och mycket snygg läkare.
När Jack Bauer har försvunnit till Kina i senaste avsnittet av 24 så behöver jag lite ögontröst.
Dr Luca duger alldeles utmärkt.
Men jag vill se mer. Nu!

Fick ett stort bokpaket från Bokus idag. Bara det är en bra orsak att hålla sig till tedrickande. Blir svårt att läsa annars.

En ny Harry Bosch deckare. Fallet avslutat av Michael Connelly. Hans böcker tillhör favoriterna så jag börjar med den.

P. D. James senaste bok fanns också med i paketet. Hennes senaste bok om Adam Dalgliesh heter Fyren. Det var några år sedan jag läste någon av hennes böcker. Men boken har fått mycket bra kritik och en dam som är 86 år och fortfarande är en av deckarvärldens leading ladies fascinerar mig.

Lesley Horton är en helt okänd författare för mig. Jag hittade en pocketbok som heter Förbjuden mark. Handlingen verkar spännande så jag ger henne en chans.

Ingen andra chans skriver Harlan Coben om. Jag har sett att några av mina medbloggande deckarfantaster gillar honom så jag ser fram emot att bekanta mig med hans böcker.

Annars har det varit lite trögt att hitta bra deckare i sommar. Nu i augusti släpps några riktiga godbitar ut. Jan Guillou väcker Hamilton till liv igen i Madame terror.

Åsa Larssons nya bok Svart stig om Rebecca Martinsson kommer snart ut.

Det blir en rysligt spännande höst.

Ikväll tänker jag dricka vin. Det gjorde jag i gårkväll.
Då skulle jag bara prova om jag klarar att dricka vitt vin utan att må illa. Gick hur bra som helst.
Ja, jag mådde visserligen illa men det berodde på att jag drack för mycket vin. Det var ett gott Chablis vin och hur lättdrucket som helst.
Ikväll tänkte jag se om jag blir trött och somnar i vettig tid. En liten forskningsstudie alltså.
Alkohol är väl det enda jag inte har provat för att lösa mina sömnproblem. Dels för att jag brukar må illa och dels för att jag vet att det inte hjälper.
Men tänk om jag har fel? Det kanske hjälper. Så blir jag alkoholist på kuppen. Låter inget vidare.
Kanske lika bra att hålla sig nykter och ägna sig åt kvalitetstid framför tvn istället.
Dricka en kopp te istället.

Min mage kliar inte.
Men den har ökat i omfång under sommaren. Det är gott med mat.
Nu har vi en maträtt kvar på ena sommarrestaurangen som vi inte provat. Det är laxkotletter med smörslungad kulpotatis och sås med löjrom. Mums!
Jag har känt mig lugn för att jag visste att restaurangen har öppet även i september. Annars stänger allt i slutet av augusti här. Men vi hade glömt att fråga. Nu vet vi att dom också stänger i slutet av augusti och nu känner jag lite panik. Det kan inte vara sant. Slut på sommaren om några futtiga veckor. Jag vill inte. Kan inte Göran Persson göra något? Eller modde-Fredde? Jag kan rösta på modde-Fredde om han fixar evig sommar här.

Sen blir jag lite generad för jag har ju läst tidningarna där läkare varnar människor för att bada om dom har sår på kroppen. Det växer både det ena och det andra i våra sjöar och hav i värmen. Kolera och eländes elände.
Min hund badar överallt där det är blött. Vi har styrt promenaderna efter tillgång på vatten i bäckar, sjöar. Bara det har funnits en pöl med sörjigt lervatten så har Mumma varit glad.

Nu är hon inte glad. Snarare mycket irriterad när jag kopplar henne vid dom vanliga badställena. Så fort vi närmar oss vatten så får hon upp farten och så hindrar jag henne från att bada.
Hundar har uttrycksfulla ögon. Och nu ser hon verkligen lidande ut.

Jag släpar med mig vatten på promenaderna. Hade ett vätskebälte som passar bra för törstig hund. Dom blöta handdukarna som jag tog med i en ryggsäck från början får numera ligga kvar i bilen. Mumma vill inte svalkas av några blöta handdukar på promenaderna.

Så nu försöker jag hitta promenadvägar där det inte finns några sjöar, bäckar. Inget frestande havsvikar. Det är inte helt lätt. Jag är omgiven av vatten.

Hunden fick ta en tur till veterinären. Hon kliade sig lite på magen. Inte så farligt men det gick inte över heller.

Hos veterinären fick Mumma visa upp sin mage.
Ibland lär man hundar saker som bara är kul men sen visar sig vara bra saker. Mumma brukar visa magen på kommando. Hon gör några cirkuskonster. Jag säger ”Mumma viiisa magen”, och så gör Mumma det.

Alltså kunde veterinären välta omkull hunden och studera magen medan jag stod bredvid och var en stolt matte. Hon ville ta ett prov och titta undersöka i mikroskop. En lab. ass kom in och skrapade Mummas mage med en skalpell. Det här tycker många hundar är obehagligt, berättade hon. Toppen, tyckte Mumma. Hon gillade att bli ”kliad” med skalpell.

Det fanns bakterier i provet och veterinären skrev ut antibiotika som hunden ska äta i 20 dagar. Var tredje dag badas hon i desinficerande schampo och övriga dagar sprejas hennes lilla goa mage med ett antibakteriellt medel. Hon behandlades mot rävskabb för säkerhets skull.

Sen säger veterinären lite i förbifarten att hunden har badförbud. Bad-vad-fan-då-förbud tänker jag. Hur ska en tjockpälsad lapphund klara av tropisk värme utan att få bada?

Nu är datorn tillbaka i min ömma vård.

På en vecka händer det mycket. Jag gör en kort update och berättar allt som hänt.

Först så… Eh…

Jag har…

Något måste väl ha hänt.

Men det var svårt.

Jo, nu vet jag… Nä…

Jag kommer inte på något.

Torkvindan blåste sönder. Hjälp, så ointressant.

Men Mumma har klåda på magen. Det är något att berätta om.