Darkangel

Träffade en av mina före detta arbetskamrater på Ica idag. Vi var också grannar under några år. Men det var en evighet sen vi arbetade tillsammans. I ett annat liv och inom ett annat yrkesområde.

Jag har inte sett damen på evigheter.

Det var en nyfiken liten dam det där. Hon hade kontroll på det mesta som hände genom sitt jobb. Centralt placerad på en arbetsplats som dom flesta besöker förr eller senare. Många människor hade åsikter om henne. Jag tyckte att hon var kärv att arbeta med men ganska underhållande med sina bitska kommentarer om allt och alla. Så länge jag slapp höra vad hon sa om just mig.

Vi hejade lite snabbt och sen gick vi åt varsitt håll. Jag tyckte att hon var sig ganska lik men aningen äldre förstås. Antar att hon tyckte det samma om mig.

Men pratsugen var hon inte. Gick demonstrativt iväg för sig själv.

Men så kom hon och ställde sig i kassakön efter mig. Stod och blängde ner i kundvagnen och teg. Jag visste inte om jag skulle prata eller låta tanten vara ifred.

Men som hon stirrade ner i kundvagnen! Varje vara som jag lade upp på bandet granskades. Undrar om hon för bok över vad folk handlar på ica? Hon gjorde faktiskt såna saker när vi jobbade tillsammans. Excentrisk dam, kan man lugnt säga utan att överdriva.

När vi packade ner varorna i kassar så kom naturligtvis ändå den obligatoriska frågan utvrålad "och vad jobbar du med nu då?". Hon vrålade verkligen. Fanns nog inte en människa i närheten som inte hörde frågan.

Skit i det du kärringjävel tänkte jag, men fegade som vanligt och svarade att jag är hemmafru nu. Mesigt av mig! Lamt svar! Men jag var för trött för att tänka ut något intelligent att säga.

"Fru" vrålade tanten. "Har du blivit fru nu?". Hon vet förmodligen varenda detalj om mitt liv fortfarande så det spelade nog ingen roll vad jag svarade.

Men hur orkar dom?