Ingen plastmamma
Vi kunde ha haft en bra framtid. Sorgligt men sant. Nu är det för sent.
Ja, inte helt sent. Herregud vi ska förhoppningsvis inte dö än.
Ja, inte helt sent. Herregud vi ska förhoppningsvis inte dö än.
Men någon familj med barn blir det inte. Han är faktiskt den enda man jag velat ha barn med.
Efter Pyret träffade jag andra bra killar. Men ingen jag ville ha barn med.
Efter Pyret träffade jag andra bra killar. Men ingen jag ville ha barn med.
Kände mig avskräckt över att se hur mina vänner hade det. Alla var skilda.
Mammorna kämpade ensamma med sina barn och farsorna stack iväg. Farsorna skaffade nya kvinnor och nya barn. Träffade knappt sina första barn.
Jag ville aldrig ha det så.
Jag ville ha hela kittet. Inga barn utan en vettig farsa. Jag ville ha en familj med barn. Fan, jag ville gifta mig! Levt lyckliga i många år. Haha!
Pyret kunde ha blivit en bra farsa. Han ville verkligen ha barn. Men tydligen inte med mig. Dröjde inte lång tid efter att vi slutat träffas när jag fick veta att han hade fått barn.
Ja, herregud! Där var han snabb.
Några barn kommer jag aldrig att föda.
Hans son är snart vuxen så han behöver ingen ”plastmamma”.
Sammanfattningen är nog att det inte finns någon framtid alls för Pyret och mig!
Så enkelt är det. Sorgligt men enkelt. I teorin.
