Närmar sig?
Jag är fortfarande mycket pigg trots att vintern närmar sig med stormsteg.
Ifjol kom den stora tröttheten exakt den 13 oktober.
Det kändes precis som att gå in i väggen igen. Jag orkade knappt upp ur sängen den morgonen och trodde att jag höll på att bli förkyld. Men det var ingen förkylning. Det var den stora höstbluesen som slog till. Trodde jag.
Det blev en så stor omställning eftersom jag mådde så bra fram till just den 13 oktober. Sen gick jag som i dvala fram till tidigt på våren.
När jag träffade min underbara läkare så berättade jag det. Han tyckte inte att det lät som en typisk depptripp men visst… alla är olika osv.
Däremot var det ganska typiskt för personer som är utbrända. Just att man kan sätta ett datum på när man känner av den ”stora” tröttheten igen.
Annars är det ganska vanligt att det är omgivningen som först märker att något är fel.
Han undrade om jag inte tagit i för mycket. Jag hade bl.a. kommit igång med träning på gymmet och stortrivdes med Body Combat.
Nej, svarade jag. Jag tog det lugnt med träningen så det var inga problem.
