Darkangel

Hann med att läsa Liza Marklunds senaste kolumn. Jag gillar verkligen Liza Marklund! Inget snack om den saken.

Däremot kan en del saker hon skriver få mig att känna mig otroligt lågpresterande! Läs själv och fundera.

Men visst är det väl sant att vi har ett kluvet förhållande till arbete.

Jag känner att jag dränks i artiklar nu när alla tidningar vill ge sitt bidrag till hur vi ska fortsätta semesterslappa. Nu ska vi

• ta det lugnt på jobbet, så att vi inte blir utbrända
  
• förlänga ledigheten genom att ta friår, föräldraledighet m.m.
  
• inte stressa för mycket när man kommer tillbaka till jobbet för då kan vi också bli utbrända
  
  och så vidare i all oändlighet.
  

Men vem var det som införde lagarna om friår och föräldraledighet? Jag minns inte ens att friåret var någon stor fråga i senaste valet. Men vi fick friåret ändå.

Arbete eller friår? I vår märkliga statistik över antalet arbetslösa blir det vinst vare sig man själv har friår eller arbetar för den som har friår. Vinst för alla då eller…?

De människor som är sjukskrivna för just utbrändhet funderade nog sällan på hur dom skulle slippa arbeta, åtminstone inte enligt min erfarenhet. Var oftast så engagerade i sina arbeten att "goda råd" om att lagligt eller ickelagligt smita undan jobbet passerade obemärkt förbi.