Pyrets tulpaner

Nu är det fredag!
Oh, så trevligt.
Jag vill ha nya tulpaner idag.
Hörru Pyret! Var är mina tulpaner?
Vill inte köpa?
Nähä.
Inte en SUV heller?
Nähä.
Har du och Mumma bildat en pakt?
Men det är fredag. Och jag är glad ändå!
I sommas skulle jag ju gifta mig i kyrkan som ligger så vackert på andra sidan sjön.
På midsommarafton. Men det blev inte så. Bööööööööööööööööl!
Men nästa sommar då ska jag gifta mig där.
Det var ett par som gifte sig i kyrkan i vintras.
Även om man värmde upp kyrkan så var det så kallt att alla frös ordentligt.
Jag väntar nog till sommaren. Jag har ett helt år på mig att övertala någon hunk.
Ska det vara så svårt?
Men en sak med Pyret gör mig arg. Han ringer inte när han är sjuk. Nu har han varit sjuk ända sen i somras och inte ringt en enda gång under den tiden. Ingen allvarlig sjukdom. Plågsam men inte allvarlig.
Jag vill veta hur du mår. Fatta det Pyret!
Jag frågade en gång om han pratat med någon om att kontakta mig om han blir allvarligt sjuk. Och inte orkar själv. Det hade han inte gjort. Förstås.
Det har jag gjort. Är jag allvarligt sjuk eller döende så kommer en kompis att berätta för honom. Sen får han göra vad han vill. Men han vet åtminstone.
Han kommer att dö utan att jag vet något. Jag kommer att få läsa annonsen i tidningen. Fuck!
Det bästa med dagen igår var att Pyret ringde alldeles frivilligt. På dagtid. Från jobbet.
Det känns bra att han finns på jobbet fortfarande. Jag gillar inte förändringar. När han slutar där blir jag jävligt störd.
Vi träffas inte men pratar i telefon emellanåt. Jag gillar det. Jag saknar hans telefonsamtal. Jag är omgiven av tröga människor så det känns underbart att prata med en människa som är långt ifrån trög. Inga problem med att byta samtalsämnen med honom. Han har definitivt en rörlig hjärna. Det gillar jag.
Jag minns mycket positivt av Pyret. Skit i det negativa nu. Det är historia.
Det positiva är att han gör mig glad. Jag har aldrig skrattat så mycket som när vi träffades.
Han gör mig fortfarande glad. Så långt har jag kommit. Halleluja!
Det kan bli bättre! Det trodde jag inte.
Telefonsex med Pyret är ett lockande alternativ. Det är avslappnande.
Eller ett vanligt trevligt telefonsamtal. Men han är ju lite sjuk. Kanske ska få vara ifred. Det är nog bäst.
Annars somnar jag så gott när jag vet att han lever. När jag vet vad han gör.
När han ringde efter tre månaders tystnad och jag fick veta vad som hänt så blev jag lugn.
Somnade som en stock redan klockan 11 på kvällen. Trygg igen.
Vi blir nog bra vänner tillslut. Känns ganska bra. Men jag vill veta när mina vänner blir sjuka.
Nej, nej, nej! Sängen var det!
Nämnde jag att hon har fyra ben, äter hö och att hon gnäggar glatt när hon springer i hagen?
Pyrets nya stora kärlek är alltså en travhäst.
Ja, vad ska jag säga? Vem hade trott att jag skulle bli dumpad för en häst.
Jag har aldrig sett underverket själv men jag förstår av hans drömmande röst att hon är något helt speciellt.
En dröm som blivit verklighet. En verklig prinsessa.
Bilden kommer från Aftonbladet och har rubriken "våta drömmar stör sömnen". Haha! Är det därför jag aldrig sover?
Hans nya stora kärlek är något alldeles speciellt.
Hon är ung. Herregud så ung hon är.
Hennes ögon är mörka och mycket vackra. Hon har blankt, fantastiskt hår.
Är grymt vältränad med en vilopuls på 40. Inte ett uns överflödigt fett på kroppen.
Hon är inte mänsklig.