Salig av provrum!
Mitt saliga leende blev ännu större sedan jag äntligen lyckades köpa kläder som passade perfect.
Byxor, vit skjorta och stickad kofta med skärp.
När jag stod i provrummet och kollade på byxorna fick jag lätt ångest.
För jag har ju ingen aning om vad Ebba och alla modebloggare skriver om modet just nu.
Är det okej med vida byxor?
Måste man ha tighta jeans med låg midja? Jag ser fan inte klok ut i byxor med låg skärning. Det passar inte min kropp! Jag vill inte ens ha jeans!
Är den här färgen okej? Ja, den passade till hårfärgen!
Varför, varför, varför måste Ebba ge mig ångest när jag står i provrummet och hittar kläder som passar mig? Det var väl inte meningen med modebloggandet?
Byxor, vit skjorta och stickad kofta med skärp.
När jag stod i provrummet och kollade på byxorna fick jag lätt ångest.
För jag har ju ingen aning om vad Ebba och alla modebloggare skriver om modet just nu.
Är det okej med vida byxor?
Måste man ha tighta jeans med låg midja? Jag ser fan inte klok ut i byxor med låg skärning. Det passar inte min kropp! Jag vill inte ens ha jeans!
Är den här färgen okej? Ja, den passade till hårfärgen!
Varför, varför, varför måste Ebba ge mig ångest när jag står i provrummet och hittar kläder som passar mig? Det var väl inte meningen med modebloggandet?
Provrummen var förresten av lyxmodell i en av butikerna. Stora provrum med mängder av krokar att hänga kläder på, stol att sitta på, två ställbara speglar och belysning som gör att man ser gudomligt vacker ut.
Så vacker att jag lätt hade köpt allt jag provade. Om jag hade så mycket pengar.
Varför ser det inte ut så överallt?
Så vacker att jag lätt hade köpt allt jag provade. Om jag hade så mycket pengar.
Varför ser det inte ut så överallt?
