Skäms lite
Finns nog många orsaker till att jag trivs på hotell. Det är inte bara för den goda frukostens skull. Men jag uppskattar mer och mer att slippa belamras av prylar. Jag gillar att ha saker som jag kan ta med mig när jag går.
Mina vänners renoveringsprojekt har varit så intensiva att jag knappt vågat ringa under en period. Jag orkar inte höra alla detaljer om väggar som rivs och köksskåp som ska monteras upp och detaljer om vilken tvättmaskin som är bäst och snickare som aldrig dyker upp och målning av lister och…
I två års tid har jag följt ett renoveringsprojekt som varit mycket intensivt. Känns som jag varit med själv och utfört det mesta av arbetet trots att jag hållit mig på behörigt avstånd.
Nu har dom kommit i mål och jag jublade i tysthet.
Så jag har lyssnat lätt oengagerat den senaste tiden. Men hört kommentarer om att det gnisslade betydligt i mina vänners förhållande.
-Jag flyttar snart till en lägenhet, säger en. Sure, tänker jag. Nu när drömhuset är klart.
-Jag ger upp, säger den andre. Mmm, tråkigt svarar jag.
Men idag fick jag klara besked. Nu ska dom flytta. Till varsin lägenhet. Drömhuset ska säljas.
Och nu skäms jag. För att jag inte lyssnat. Fan, jag är en dålig vän ibland.
