Frostigt
Jag känner mig nästan förlamad av kylan.
Allt blir besvärligt.
Promenaderna är inte sköna längre.
Mumma vill inte gå i skogen. Hon vill gå på vägen och nosa efter hundpojkar. Men hundpojkarna är inne i värmen. Klena pojkvänner hon har.
Så Mumma skäller och lyssnar sen när tre hundar svarar inne i olika hus.
Min bil har usel värme. Den trivs inte i vårt kalla klimat. Och jag får som vanligt bakluckan i skallen igen. Alltid samma sak när det blir kallt.
Åh, vad jag gnäller.
Ska göra något positivt nu.
Ska ladda inför Grey’s anatomy.
Var är fleecepläden?
