Det jag längtar mest efter nu är fina kläder att ha hemma och mysa i.
I bloggen Absolut Guldkant hittade jag precis vad jag vill ha. Det ser mjukt, skönt och fint ut. Härlig kvalitet.
Åh, vad jag skulle vara fin. Titta här.
Det vill jag ha! Nu!
Jag blir lite less på att gå i kläder som bara passar på hundpromenader.
Förut var jag så snobbig att jag inte ville åka till ICA och handla i fritidskläder. Jag klädde upp mig. Nu bryr jag mig aldrig.
Kan åka till stan i ”hundkläder” utan att dö av skam. Okej, stan var väl att ta i. Då brukar jag nog kanske klä upp mig lite.
Men jag kan lätt åka till Birsta köpcenter och gå i mina halvsunkiga kläder som jag brukar ha på fritiden.
Och uppriktigt sagt är det ingen som bryr sig. Alla har jeans och trista tröjor. Alla ser likadana ut. Alla har köpt kläderna i samma affärer. Och alla är bara intresserade av sin egen look. Roligare än så är det sällan i just Birsta.
En sak som är lite trist när det gäller kläder är att jag inte klarar att köpa secondhand. Jag har fobi för gamla kläder. Tycker att det är halväckligt med kläder, skor och väskor som andra använt.
Kläder går ju att kemtvätta men hur gör man med skor. Jag vill inte ha skor som andra använt och svettats i. Klarar inte det. Min bakterienoja kommer fram direkt.
Åh, det luktar så illa i secondhandbutiker. Jag mår illa bara av att komma in där. Vänder och går ut fortare än kvickt.
Annars är ju secondhand ett perfekt sätt att hitta kläder som har något bättre kvalitet.
Kläder som är mer personliga än H&M m.fl.
Jag ser ju hur modebloggarna hittar fantastiskt fina kläder ibland.
Undrar om terapi hjälper?
Nästa steg är att ge bort mina fina kläder. Dom som jag köpte när jag hade bra ekonomi och behövde snygga kläder i jobbet. Men dom är för små. Så liten kommer jag aldrig att bli igen. Det är dags att inse det nu.
Men det svider att ge bort kläder som är så fina. Och jag har så härliga minnen förknippade med kläderna.
Men herregud jag brukar aldrig vara sentimental när det gäller andra prylar. Varför vara det med kläder.
Nej, nu är det dags att gå upp på vinden och släpa ner säckarna. Prova och göra sig av med några säckar fina kläder.
Feng Shui i garderoberna ska det bli.
Jag fick födelsedagspengar i augusti. Dom skulle användas för att köpa lite snygga kläder.
Jaha, dom försvann till nya platta skärmen till datorn.
Alltså är det återvinning som gäller.
En annan sak är jag också bra på. Jag köper kläder med bra kvalitet.
Jag avskyr H&M och andra lågpriskedjor. Dålig passform, dålig sydda kläder, dålig kvalitet. Det får mig på dåligt humör.
Men när pengarna inte räcker till så blir det plagg därifrån.
Nu vet jag att många modeintresserade köper sina kläder därifrån. Dom är hur söta som helst i sina kläder.
Men jag börjar bli för gammal. Kläderna är inte gjorda för mig.
Jag vill ha kvalitet. Men eftersom ekonomin är knaper blir det återvinning.
Men snart ska jag slå till. Köpa något riktigt snyggt och dyrt.
Jag har garderobsstädning så här på morgonsidan. Jag blir vansinnig på att inte ha utrymme för kläderna.
Jag vill inte ha en walk-in-closet utan bara vanliga garderober. Här i huset finns inget vettigt. Garderober med snedtak där man inte hittar någonting. Man ser ingenting för det är så mörkt och omöjligt planerat.
Nu har jag rivit fram alla tröjor och byxor som fanns i garderoberna. Jag har provat och sorterat. Det som är för stort och smått ska skänkas bort.
Resten ska tvättas eller strykas. 
Med rätt accessoarer kommer kläderna att bli fina.
Skärp är modernt. Jag har mängder av skärp på vinden.
Västar är modernt. Jag tror att jag har några snygga som förhoppningsvis passar.
En sak är jag bra på. Jag matchar färger bra. Det mesta går utmärkt att kombinera.
Har gjort ett personlighetstest som jag hittat lite varstans i bloggosfären. Senast hos Excessa.
Resultatet blev:
Du är
Lena PH
Trygghetsfaktor: 50 %
Du vill veta vad du får och föredrar överraskningar som är planerade.
Du blir ofta elakt kallad "typiskt svensk", men det gillar du. Ambitiös och engagerad.
Du tänker själv, för det har magistern sagt att man ska.
Lämpliga yrken: Projektledare, Forskare, Bensinmacksföreståndare.
Stämmer ju bra eftersom jag redan varit både projektledare (vem har inte det?) och forskare.
Min nya karriär är alltså att bli bensinmacksföreståndare. Det ser jag fram emot. Eller...?
Jag vill att det ska bli en regning dag.
Så jag kan packa in hunden i bilen och åka till vårt köpparadis i Birsta. Jag har inte varit där på så lång tid att jag hittar knappt dit. Jag vill gå runt och titta bara.
Köpa blommor är det enda som står på att-köpa-listan. Någon ljuslykta kanske.
Det är höst nu. Dags att skapa lite mysig stämning i hemmet.
Några nya fönsterlampor kan bli fint. 
Nog om piller nu!
Ska vara chaufför imorgon. Skjutsa en person till sjukhuset. Åh, det är vidrigt tråkigt. Jag vill inte! Men måste.
Men det räcker inte. På torsdag ska jag skjutsa en annan person hem till hans bror. Åh, det blir också tråkigt. Vill inte det heller. Men måste.
Jag är ganska snäll som gör det ändå.
Modde-Fredde borde lära sig något av det här. Släpp Stilnoct fritt. Låt oss käka som vi vill.
Vi skulle bli så produktiva att omvärlden skulle slås av häpnad.
Jag kunde nog starta ett eget företag och jobba på nätterna. Visserligen skulle jag inte komma ihåg så mycket dagen efter men det spelar ju ingen roll Jag gör alltid bra jobb med Stilnoct i kroppen. Blir helskärpt.
Okej, jag ska inte köra bil. Never ever med piller i kroppen.
Men sitta framför datorn och jobba vore perfekt.
Jag glömmer ju t.o.m. att jag har ont. Kan det bli bättre?
Jo, nu vet jag vad jag kan göra. Ta två Stilnoct och städa garderoberna.
Jag ser att ännu en person har insett hur bra det fungerar.
Underligt att jag ofta städar när jag tagit två Stilnoct. Vad är det i pillren som gör att man vill städa?
Nu har jag:
Nu ska jag:
Nu gjorde jag om testet.
Och det nya resultatet blev:
Det måste rinna av språkröret Maria Wetterstrands blod i dina ådror.
Du är en idealist med stor energi och stort allvar. Du kastar dig mellan familj och engagemang, med känslan av att du har ett kall – som man inte skojar om. Fotriktigt går före flärd och familjen går före fest.
Jag gjorde testet som finns här.
Ojoj! Jag ville bli Bree men gillar jag att storhandla, brodera...?
Med den skrämmande insikten att jag är mest lik Bree i detta test säger jag godnatt!
Annars har jag ännu ett specialknep som kan testas.
Jag kan sitta på fiket och äta en matig sallad eller grov macka men tänker sen att jag nog blir sugen på något gott på kvällen. Och utan att jag kopplar in hjärnan åker jag därifrån med något fikabröd i en påse.
En gång åkte jag därifrån med två punschrullar. Då vägde jag alldeles för mycket. Så det var dumt.
På vägen hem fick jag panik. Tar jag hem dom kommer jag att sluka godsakerna.
Alltså slänger jag ut påsen genom bilfönstret. Klafs så landar den mitt på vägen. Sen ångrar jag mig. Hur ska jag klara kvällen? Åker tillbaka bara för att se en lastbil mosa påsen. Fan! Jag stannar bilen mitt på vägen och går ut och kollar. En punschrulle är mosad och blandad med grus men den andra är i prima form. Och den smakade gudomligt.
Är man desperat då?
Lycka kan vara att vakna av regnet som smattrar mot uterumstaket.
Jag behöver ett riktigt regn.
Det kommer att lukta så gott efteråt. Om solen kommer tillbaka.
Och visst gör den det?
